Ätstörning UNS och ortorexi
Ätstörning UNS (Utan Närmare Specifikation) kallas varianter av ätstörning som inte kan klassificeras som anorexia nervosa (självsvält), bulimia nervosa (hetsätning med kompensatoriskt beteende) eller BED (Binge Eating Disorder, hetsätning utan kompentsatoriskt beteende).
En person med en UNS-ätstörning kan till exempel uppvisa samma beteende som vid anorexia, dvs gå på extremt stränga dieter och svälta sig själva. Men går inte så långt att han/hon får diagnosticerad anorexia nervosa.
Ortorexi
Begreppet ortorexi myntades av den amerikanske läkaren Steven Bratman i slutet av 1990-talet och kommer från grekiskans ”ortodox” som betyder renlärig. Steven Bratman upptäckte problemet då många av hans patienter verkade i det närmaste besatta av nyttig mat och träning och beskrev sig själva som "träningsnarkomaner".
Ortorexi är en form av UNS- ätstörning som innebär överdriven träning i kombination med kontrollerat matintag. Personer har ett tvångsmässigt tanke- och beteendemönster kring nyttig mat, kaloriräkning och effektiv träning.
En ortorektiker får ofta näringsbrist då de inte får i sig tillräckligt med näring och energi i maten de äter.
Varningssignaler
En ortorektiker:
- undviker fett och/eller kolhydrater.
- tycker själva att de kan allt om näringslära (även om de, från en utomståendes perspektiv, verkar ha tappat proportioner och balanserat tänkande kring mat).
- vet ofta exakt kaloriinnehåll i de flesta livsmedel.
- tränar extremt resultatinriktat, ofta med fokus på maximal fettförbränning.
- blir fixerad av sin egen kroppsvikt.
- har tvångsmässigt "nyttighetsätande" och kompensatoriskt beteende, som till exempel "äter jag den här glassen måste jag springa en timme på löpbandet".
- blir orolig och får ångest om han/hon inte lyckas äta eller träna som man tänkt sig.
- har svårt att äta tillsammans med andra. Undviker ofta sociala sammanhang som innebär middagar eller annat ätande och drickande tillsammans med andra (på grund av risken att inte kunna kontrollera sitt matintag).
Personer med ortorexi upplevs ofta som att de har kontroll, är karaktärsfasta och verkar leva ett sunt liv. Deras livsstil kan till och med verka hälsosam enligt dagens kroppsideal.
De drabbade kan dock uppleva att deras mat- och träningstänkande upptar all tankeverksamhet och hindrar dem från att leva ett normalt liv. Även om de försöker vända sitt tankemönster och beteende har de svårt att göra det på egen hand.
Att ta sig ur mat- och träningstankarna
Ett första steg att inse att man har en ätstörning. Därefter är det viktigt att våga berätta om sina problem för någon man litar på, en vän eller nära anhörig. Den personen kan sedan fungera som ett stöd i processen att ta sig ur mat- och träningstankarna. Som ett tredje steg bör man vända sig till psykolog, läkare och/eller dietist för professionell hjälp.
Det är dock svårt att få skräddarsydd behandling för ortorexi, eller annan UNS -ätsötrning, genom traditionell sjukvård.
Här finns hjälp
Begreppet ortorexi faller än så länge utanför ramen för diagnosticerade ätstörningar och finns inte med i diagnosmanualen DSM-IV (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) annat än som UNS-ätstörning.
Men genom kontakt via vårdcentral/husläkare kan man ändå se till att få lämplig vård, till exempel remiss till psykolog, läkare eller dietist med specialinriktning på ätstörningar.
Man kan också på egen hand ta kontakt med privatpraktiserande psykologer, dietister och specialmottagningar (privata hälsocenter) med specialinriktning mot ätstörningar.
Kontrollera bara att den hjälpinstans du vänder dig till är seriös och har välutbildad, helst legitimerad, personal.
Framförallt kan KBT (kognitiv beteendeterapi) hjälpa till att bryta destruktiva och orimliga tankemönster.
Farlig inkörsport
UNS-ätstörning och Ortorexi kan ses som inkörsport till mer allvarliga och svårbehandlade sjukdomar som anorexia och bulimi. Att tidigt ta tag i en UNS-ätstörning och vända den onda cirkeln kan därför rädda liv.
Ortoroxi
Ortorexi betecknar en fixering vid en "hälsosam" livsstil, präglad av tex överdriven träning och nyttigt ätande. Ortorexi har likheter med och överlappar till viss del med äs, framför allt Anoroxia nervosa men är mera att betrakta som ett överdrivet uttryck för rådande samhälleliga trender och värderingar. En ortorektikers mål är att vara den ultimata hälsosamma människan.
Begreppet ortorexi myntades av den amerikanske läkarenSteven Bratman i slutet av 1990-talet. Han åsyftade personer som hade fastnat i ett tvångsmässigt "hälsosamt" och oftast, men inte alltid, fettsnålt ätande och som ägnade sig åt överdriven fysisk träning.
- ”Where the bulimic and anorexic focus on the quantity of food, the orthorexic fixates on its quality”.- Steve Bratman
Själv var Bratman kock då han började uppmärksamma människors olika krav på kost. Nu praktiserar han alternativ medicin och efter insikten i hur besattheten i kost och träning, hälsa, kan påverka en människas liv är han inte lika troende i alternativa dieter för att bota sjukdomar.



Vad känner en föredetta anoretiker?

Frihet.
Tapperhet.
Stolthet.
En känsla av att vara sitt eget
Det är viktigt du finns där för henne

Film om livet med en ätstörning

Skönhetsfläckar
Diane Israel var toppatleten som sprang maratonlopp och tävlade i triathlon. När hon var 28 år kollapsade hon pga undernäring. Här berättar hon sin egen historia, sammanflätad med en kultur där självdestruktiva beteenden blivit ett ideal.
I denna prisbelönta dokumentär utforskar fysiologen Diane Israel det amerikanska idealet om smalhet, skönhet och fysisk perfektion. Här berättar hon om sin barndom, om sina kontakter med andra atleter, fotomodeller och bodybuilders, och om en kroppsuppfattning som många gånger visar sig vara destruktiv.
Den tidigare triathlon-mästaren berättar öppenhjärtigt om sin egen kamp mot ätstörningar och träningsberoende, samtidigt som hon försöker komma till rätta med den ohälsosamma fixeringen vid självdestruktiva skönhetsideal.
"Det som känns inuti,syns utanpå"
Många tonåringar, och framförallt unga tjejer, mår allt sämre. Det visar sig bland annat i att fler tjejer skadar sig själva på olika sätt - de skär sig eller får ätstörningar. Men det finns hjälp att få.
– Att skära sig har blivit ett igenkännbart sätt för unga tjejer att uttrycka att de mår dåligt, säger forskaren Anna Johansson, till Göteborgs-Posten, som låtit genomföra en stor ungdomsenkät.
Platser som du kan få bukt med dina problem är:
BUP
Psykologer
BRIS
Ring 118 118 för att få din närmasta plats angiven där du bor.
-Hur ska jag hjälpa min kompis som har anorexia?
Svar:Hon behöver proffisionell hjälp, det ända du kan göra är att finnas där för henne. Ofta inser inte en anoretisker att de har problem, de förnekar ofta hela situationen. Tjata inte på henne om vikten , ring till en klinik som behandlar ätstörningar och få henne inlagd.Hon kommer inse en vacker dag att det var det bästa som hänt henne. Ingen är värd att leva med en sjukdom , speciellt inte en sjukdom som snor hela ens liv.

Capio cityklinik är en av Sveriges största kliniker som behandlar ätstörningar. Du hittar dessa i Varberg, Stockholm och Malmö. Ring och be om stöd och råd
Stockholm: 08-590 009 60.
Varberg: 0340-48 32 00.
Malmö: 040-35 00 30
Dikt en läsare skickade in.
Det finns INGET positivt med att få anorexi eller att banta överhuvudtaget. Man blir INTE lyckligare av att vara smal, även om man tror det i början. Det är anorexin första falska övertygelse. Men det är tvärtom. Ju mindre vågen visar desto mer fast är man i anorexins grepp och desto dåligare mår man, både själsligt och kroppsligt.
Att leva med anorexi är som att vara instängd i ett fängelse, där murarna består av fasta övertygelser. Tunga, svarta sanningar som känns omöjliga att rubba.
http://anorexiaalex.bloggo.nu/
"När man ska gå upp vikt, fortsätter vikten bara uppåt, slutar den aldrig ?"

Vi har svaren på dina vanliga frågor.
- Fortsätter vikten bara uppåt när man ska gå upp i vikt frpn undervikt?
Nej det gör den inte, förutsett att du tuggar, sväljer och känner mättnad. Till en början när du skall gå upp i vikt får du näringstillskott, dvs överskott av kalorier. Det är dessa du går upp i vikt av. Alla kroppar har dessutom en "daterad" siffra att ställa sig in på och som är indivduell.
-Jag blöder ofta näsblod, vad beror detta på?
Du lider förmodligen av Järnbrist. Köp extra tillskott av järn på apoteket, eller är järnrik föda. Tex blodkorv.
-Varför tappar jag håret nu när jag börjar äta?
Kroppen fungerar på så vis att det du äter nu påverkar kroppen om ca tre månader. Förmodligen har du svält dig så pass länge. Kroppen spar även på allt när den behöver. Får kroppen mat behöver inte längre kroppen rasonera längre.
Alla säger att jag är för smal men själv tycker jag bara att jag blir fetare ju smalare jag blir.
Din hjärna är under svält och ditt sinne förändras. Sluta titta i spegeln, ta ett foto istället.
vad säger detta idealet just dig?
Numera har alltfler magra kändisar belyst av strålkastarljuset och alltfler unga tjejer tar efter.
Size ZERO är 2000-talets nya utryck. En svärm av ätstörningasoffer har svept landet över och skapat stora rubriker. Frågan vi alla ställer oss, vad skall få vara okej?


Dina tankar styr dig
Du kan börja dividera med dig själv, dra fram klockan en timme var dag då du skall äta din lunch. Du märker inte vad omginingen ser, en mager flicka som endast vill sitt "bästa".
En ätstörd människas tankemönster:

Kan vårt smala kroppsideal ge ätstörningar?
Om man jämför bilder av skönhetsdrottningar från förr och nu, så ser man att de bara blir slankare och slankare för varje år. Filmstjärnorna i 40- och 50-talsfilmerna är mycket rundare än filmstjärnorna i dagens filmer. Det utseende som ansågs normalt för 40-50 år sedan förekommer sällan i reklam och film idag. Fotomodeller idag har högst onormala kroppar. För att bli så smala, som skönhetsidealet kräver av dem, tvingas de att svälta sig själva och ständigt gå omkring hungriga.
Vanliga kvinnor känner ett krav på sig att vara likadana som fotomodellerna, att vara lika smala. Därför blir det bara fler och fler kvinnor som får problem med ätandet. Anorexia börjar ofta i ett försök att bli smalare. Bulimia nervosa utvecklas när den drabbade individen inte orkar hålla igen på mat längre.
I reklam och marknadsföring dominerar mat med koncentrerat innehåll av fett och socker. Sådan kost är också ofta mycket lättare att få tag på, den säljs t. ex. i kiosker. Äter man mycket sådan mat blir man lätt överviktig.
En människa kan få problem med självbild och ätande genom de ideal som reklam och massmedia sprider. Behovet av att tvinga sig själv att svälta bidrar till ätstörningar. Många unga kvinnor, som har en normal kroppsform, har föreställningen att de är överviktiga och bantar trots att bantningen bara är skadlig för dem.
Man kan jämföra med skönhetsidealet i det gamla Kina, där man lindade fötterna på små flickebarn för att de inte skulle få för stora fötter. Dessa kvinnor blev invalider som inte kunde gå och leva normalt. Allt för att ett orimligt skönhetsideal med krav på små fötter tvingade på dem lindorna. Likadant är det idag. Sjuka fotomodeller, som stympar sig själva genom att inte äta tillräckligt, görs till ideal.
Fråga dig själv vilken typ av människa du trivs bäst tillsammans med? Är det den som pressat sig själv till ett "perfekt" yttre, eller är det en som är varmt levande, som sätter livet före perfektionskraven?
Speciellt unga kvinnor försöker späka sig själva till en onormalt smal kropp. Skönhetsidealen bidrar till ett förtryck av kvinnor. De bantar och svälter sig i stället för att äta sunt och riktigt och få en vackert rundad kroppsform. Det är normalt att kvinnor är lite rundare än män. Hormonspelet i kvinnokroppen fungerar bäst om cirka en fjärdedel av kroppsvikten består av underhudsfett.
Vi här på min blogg föredrar ett sunt förnuft samt en sund kropp.
Birgitts frågehörna.
Jag lider av hetsätning, speciellt på kvällarna. Jag äter lagom mycket under dagarna, men jag vet att på kvällarna, när jag äter kvällsmat, är det kört: d.v.s. jag proppar i mig allt som jag har hemma: mackor, glass m. m. Jag äter fast jag är proppmätt, trots att det inte är gott till slut. Ändå ska jag ta lite extra. Jag kan inte lösa detta själv utan behöver hjälp. Jag har varit med i Viktväktarna och gått ner ca 10 kg, och jag blev som en ny människa och mådde jättebra. Men även under denna tid tog jag mig hetsätardagar då och då. Då gick jag och köpte hem allt, lika med godis, bullar, kakor, mackor och så satte jag mig och ÅT! Men sedan kunde jag hålla mig i veckor tills nästa gång.
Det är inga problem att tacka nej till fikabröd vid kaffebordet eller när jag är borta eller under dagarna. Då fungerar mitt förnuft. Men på kvällarna är jag en annan.
Nu håller jag helt på att spåra ur, d.v.s. jag äter varje kväll. Sedan går jag och lägger mig och sover för att slippa ångesten. Varje morgon tänker jag: ”Idag ska jag skärpa mig.” Och nu är jag på väg upp i vikt igen. Mitt liv kretsar kring mat. Jag aktiverar mig under kvällarna, men tillfällen att äta finns ändå alltid. Jag vore mycket

När du äter kvällsmat proppar du i dig allt som du har hemma, mackor, glass m. m. Ha i så fall inte mackor och glass och annan fettbildande och ohälsosam mat hemma. Se till att du har ingredienser till en stor och god sallad, så kan du sitta och äta länge och gott utan att det är fettbildande och skadligt för din kropp.
En hetsätare ska inte börja med att försöka gå ned i vikt. Det kommer bara att förvärra hetsätningen. Utan din första stora uppgift är att skaffa dig sunda, hälsosamma och vettiga matvanor. Gör du det, kommer vikten ändå gå neråt till en nivå som passar din kroppskonstitution.
Du skriver också att du äter och sover för att slippa ångesten. Alternativet till att döva sin ångest är att känna sin ångest. Den kan innehålla viktig information som du kan behöva för att göra riktiga bedömningar i livet. Bli nyfiken på vad som kommer att komma fram av känslor och idéer om du avstår från att proppa i dig mat. Lägg dig på sängen och rikta uppmärksamheten inåt. Var modig! Det du får fatt i är kanske inte behagligt. De obehagliga känslorna brukar klinga av efter ett tag och efteråt har man fått nya insikter och mår i allmänhet bättre.