Ätstörningsbloggen // Alberts privata blogg

Ägnar du en stor del av dagen åt att tänka på mat såsom när, var och vad du ska äta?
Ja, ofta
Ibland
Nej

Äter du märkbart mer eller mindre när du är upprörd, arg eller emotionell?
Ja, ofta
Ibland
Nej

Använder du dietmetoder ofta så som att drick/äta vissa maträtter, dietpiller mm?
Ja
Ibland
Nej

Använder du laxermedel, urindrivande, spyr upp maten eller tränar för att bli av med det du nyss ätit?
Ja
Ibland
Nej

Håller du reda på hur många kalorier, fett mm du får i dig varje dag?
Ja
Ibland
Nej

Blir du störd och stressad av att folk kommenterar din vikt?
Ja
Nej

Undviker du att äta inför andra?
Ja
Ibland
Nej

Läser du mycket om olika viktnedgångsmetoder?
Ja
Nej

Blir du ofta upprörd eller arg på dig själv, eller känner skuld efter du ätit?
Ja
Ibland
Nej

Undviker du att gå på fester eller sociala tillställningar om du vet att det serveras mat?
Ja
Ibland
Nej

Blir du upprörd om du går upp några kilon eller om du väger över din ” ideal ” vikt?
Ja
Nej

Tror du folk kommer tycka om dig mer eller att du skulle bli mer populär eller att du skulle prestera bättre om du nådde din idealvikt?
Ja
Nej

Har din familj eller vänner, arbetskollegor m.fl. uttryckt oro över dina matvanor?
Ja
Ibland
Nej

Om du var själv och fick en hel tårta skulle du då äta bara en bit?
Ja, jag skulle stoppa
Nej, jag skulle ha svårt att stanna upp

Tränar du för att du tycker det är kul eller bara för att bli av med kalorier eller gå ner i vikt?
Ja
Ibland
Nej

När du äter har du då speciella rutiner eller ritualer som att äta maten på ett visst sätt eller i en viss ordning mm?
Ja
Nej

Tuggar du maten för att sedan spotta ut den eller tuggar du ofta tuggummi för att bli av med din hunger?
Ja
Nej

Tittar du ofta i spegeln eller i skyltfönstrens reflektioner för att se om du ser tjock eller smal ut?
Ja
Ibland
Nej

Jämför du dig själv med andra runt omkring dig eller i tidningar och tv?
Ja
Ibland
Nej

När du läser om ätstörningar känner du då igen dig själv i vissa grejer? ta bort
Ja
Ibland
Nej

När du väljer att äta eller att inte äta får du en känsla av kontroll och makt då?
Ja
Ibland
Nej

Finns det en historia av ätstörningar i din familj, eller ägnar sig din familj åt att övervaka allas vikt, mat intag mm?
Ja
Nej

Känner du att du tappat kontrollen över ditt ätande eller att dina ätrutiner upptar orimligt mycket av din tid?
Ja
Nej

Får du 60 % ja, ligger du i riskzonen!

Ibland kan det vara svårt att veta hur mycket eller vad man skall äta när man har problem med maten.
Här är ett matschema som ger dig alla de viktiga näringsämnen. Du behåller din vikt men går ner som överviktig.




Frukost: två smörgåsar, 2 tsk smör, två sorters pålägg, en grönsak
             2 dl fil/yoghurt/mjölk
             1 dl mûsli

Lunch: 3 potatisar/3 dl kokt ris/pasta. 200 gram kyckling/fisk/kött. En handfull grönsaker. 1 glas vatten

Mellanmål: En smörgås, 1 tsk smör, ett pålägg, en grönsak. Ett glas mjölk/ Juice.
Alternativ 2 dl youghurt 1 dl mûsli.

Middag: 3 potatisar/3 dl kokt ris/pasta. 200 gram kyckling/fisk/kött. En handfull grönsaker. 1 glas vatten

Kvällsmål: En smörgås, 1 tsk smör, ett pålägg, en grönsak. Ett glas mjölk/ Juice. Alternativ 2 dl youghurt 1 dl mûsli.

Ätstörningar innebär att förhållandet till mat och ätande blivit ett problem. Man tänker mycket på vad man ska äta och inte, eller på när man ska äta, och lyssnar inte på kroppens signaler som säger när man är hungrig eller mätt. Ofta får man också ett förändrat förhållande till sin kropp, och är hård eller dömande mot sig själv.

Det finns olika sorters ätstörningar. En del äter knappt något och är livrädda för att äta ”fel”, och för att gå upp i vikt. Några äter aldrig något när de är tillsammans med andra, men jättemycket när de är ensamma. En del kräks eller försöker på andra sätt göra sig av med mat som de ätit, andra gömmer mat. Vilken typ av ätstörning man än har, påverkar det hur man tänker om sig själv och ens relationer med andra. Och en ätstörning innebär alltid att man stör kroppens naturliga signaler och processer. Det kan allvarligt påverka kroppen och hur man mår, därför är det viktigt att man får hjälp så tidigt som möjligt.

Bra sidor att besöka är
abkontakt.se
umo.se
capioanorexicenter.com

Har du någon gång kännt att du blivit dålig på skolfotot?

-Ta det lugnt, det finns hopp