Vad händer i kroppen vid bulimi?
Om man har bulimi låter man bli att äta vissa näringsämnen som förknippas med risken att gå upp i vikt, vanligtvis kolhydrater, fett och socker. Men det leder i stället till att kroppen får ett naturligt sug efter just de ämnen som man vill undvika. På så sätt kan kroppen framkalla en attack av hetsätning i ett försök att få i sig dessa näringsämnen. Biologiskt kan man se det som kroppens rop på hjälp.
De kaotiska matvanorna som pendlar mellan bantning och hetsätning gör att kroppens energiförbrukning förändras. Under en bantningsperiod ställer kroppen in sig på svält genom att dra ner på energiförbrukningen. När hetsätningsattacken kommer har kroppen vant sig vid att klara sig på mindre energi. Därför blir kroppens naturliga reaktion att lagra kalorierna från hetsätningen i stället för att förbränna dem. Det kan leda till en ond cirkel där försöken att minska sin vikt i stället leder till motsatsen och känslan av att man måste banta ännu hårdare.
Intervju capio cityklinik
Jag har sammanställt olika frågor som förhoppningsvis är till er hjälp!
Ungefär hur många pojkar insjuknar i anorexi varje år?
-Oj svårt att svara exakt på den frågan men siffran är betydligt lägre än hos kvinnor. Man brukar tala om 1 på tio som får anorexia nervosa.
Hur är det att arbeta med psykiskt stabila människor var dag, är det inte påfrestande?
-Det här är mitt liv, min passion, att hjälpa människor. Jag lämnar mitt arbete på jobbet och har ett eget liv där hemma med min dotter.
Har du en rekomendation till unga tjejer som mår dåligt över sin kropp?
- Börja inte banta, det leder aldrig något vart. Du får vitaminbrist och särskilt i den unga tonåren behöver tjejer mer järn och det är svårt att få i sig om man bantar. Hitta en rolig träningsform och ät fem till sex ggr om dagen. Normalt ätande är det vi står för.
Hur ser en matdag ut hos er för dem som går på öppenvård?
Vi öppnar frukosten halv nio och de som inte befinner sig i tid får tyvärr inte komma in. Frukosten består av två mackor och yougurt eller fil. Lunchen vid tolv är enligt tallriksmodellen och det serveras kaffe och te till dem som är sugna efteråt. Mellanmål vid tre består ut av en macka och ett glas mjölk eller liknande. Middagen och kvällsmålet skall patienterna försöka klara av på egen hand. En rekomenderad matlista får våra patienter hem med sig hem.
Händer det att ni har patienter i anorexi som återkommer år efter år?
-Oh ja, tyvärr. Det är många som insjuknat i sjukdomen i tidig ålder och har väldigt svårt att ta sig ur den. Vi hade en flicka på öppenvården som varit sjuk sen 11 år, och som nu är 23. Kroppen klarar många påfrestningar men tillslut säger den till.
2011-05-05
Tecken på anorexi.
| Möjliga tecken på anorexia nervosa och bulimia nervosa | |
|---|---|
| viktminskning | en uppenbar, snabb, dramatisk viktminskning |
| Russells tecken | ärrbildning i knogarna från att placera fingrarna i halsen att framkalla kräkning. |
| lanugo | mjukt fint hår växer på ansikte och kropp |
| besatthet | med kalorier, fett |
| upptagenhet | med mat, recept, matlagning, kan laga utarbeta middagar för andra men inte äta själva |
| bantning | trots att tunna eller farligt underviktig |
| rädsla | gå upp i vikt eller bli överviktiga |
| ritualer | skär maten i små bitar, vägrar att äta runt andra, hudar eller gör sig mat |
| utrensning | använder laxermedel, bantningspiller, Ipecac sirap, vatten piller får bedriva egen kräkningar, får springa till toaletten efter att ha ätit, att kräkas för att snabbt bli av med kalorier |
| övning | får bedriva frekvent ansträngande träning |
| perception | uppfattar sig själva som överviktiga trots att höra av andra att de är för tunna |
| kall | blir intoleranta mot kyla, ofta klagar på att kalla på grund av förlust av isolerande kroppsfett, sänker kroppstemperaturen (hypotermi) i strävan att bevara kalorier. |
| depression | kan ofta vara i ett sorgligt slöa tillstånd |
| ensamhet | kan undvika vänner och familj, bli tillbakadragna och hemlighetsfulla |
| kläder | får bära baggy, löst sittande kläder för att täcka viktminskning |
| kinder | kan bli svullen på grund av utvidgningen av spottkörtlarna som orsakas av kraftig kräkning källa.http://www.news-medical.net/health/Eating-Disorder-Signs-%28Swedish%29.aspx |
Ätstörningar och psykiska problem går hand i hand
|
|
|
Tonårstjejer med ätstörningar löper större risk att få andra psykiska problem än jämnåriga utan ätstörningar.
Det konstateras i en ny amerikansk studie. |
Tonårstjejer med ätstörningar får oftare andra psykiska problem än jämnåriga utan ätstörninar. Problem som ofta följer dem upp i vuxenlivet.
Det är slutsatsen i en ny studie som publicerats i tidskriften "Journal of the American Academy of Adolescent Psychiatry". Studien visar att unga flickor som lider av anorexi och bulemi oftare får depressioner, ångest och missbruksproblem än andra tonåringar. - Hela studien baseras på en stor mängd högstadiestudenter som vi följt sedan 80-talet, säger författaren till studien Peter M. Lewinsohn som är professor emeritus i psykologi vid Universitetet i Oregon, USA. Undersöktes flera gånger De som deltog i studien undersöktes två gånger under sin tonårsperiod och en gång vid 24 års ålder. Lewinsohn säger att andelen killar som påträffades med ätstörningar var så liten att forskarna valde att bara titta på problemen hos flickorna. Forskarna fann att flickor med ätstörningar löpte dubbelt så stor risk att få andra psykiska problem än ungdomar utan ätstörningar. 70 procent av de som hade ätstörningar i tonåren hade andra psykiska problem vid 24 års ålder. Helhetsbedömning - Jag tror att ätstörningar ska ses i en helhet tillsammans med en mängd andra problem, säger Lewinsohn. Det ser inte ut som om ätstörningarna uppstår av sig själva. Lewinsohn föreslår att tonårstjejer rutinmässigt ska frågas ut om ätstörningar när de genomgår fysiska undersökningar i skolan. Speciellt om det är känt att de sedan tidigare lider av en psykisk störning. På samma gång ska motsatsen ske. Tjejer med ätstörningar ska undersökas för att se om de lider av andra psykiska problem. Anorexi i Sverige I Sverige beräknas 200 000 personer, mestadels kvinnor, lida av någon form av ätstörning eller blandformer av ätstörningar. En procent av flickor mellan 14-17 år lider av anorexi i Sverige. Cirka 1,5 procent av kvinnorna drabbas av bulimi eller hetsätning. Undersökningar visar att kvinnor med ätstörningar oroar sig betydligt mer än andra kvinnor över hur deras kroppar ser ut. De har också sämre självkänsla och upplever ett sämre socialt stöd från familjen än övriga kvinnor. Ätstörningar kan vara svåra att bryta och leder ofta till svåra följdsjukdomar eller döden  |
Ätstörning UNS och ortorexi
Ätstörning UNS (Utan Närmare Specifikation) kallas varianter av ätstörning som inte kan klassificeras som anorexia nervosa (självsvält), bulimia nervosa (hetsätning med kompensatoriskt beteende) eller BED (Binge Eating Disorder, hetsätning utan kompentsatoriskt beteende).
En person med en UNS-ätstörning kan till exempel uppvisa samma beteende som vid anorexia, dvs gå på extremt stränga dieter och svälta sig själva. Men går inte så långt att han/hon får diagnosticerad anorexia nervosa.
Ortorexi
Begreppet ortorexi myntades av den amerikanske läkaren Steven Bratman i slutet av 1990-talet och kommer från grekiskans ”ortodox” som betyder renlärig. Steven Bratman upptäckte problemet då många av hans patienter verkade i det närmaste besatta av nyttig mat och träning och beskrev sig själva som "träningsnarkomaner".
Ortorexi är en form av UNS- ätstörning som innebär överdriven träning i kombination med kontrollerat matintag. Personer har ett tvångsmässigt tanke- och beteendemönster kring nyttig mat, kaloriräkning och effektiv träning.
En ortorektiker får ofta näringsbrist då de inte får i sig tillräckligt med näring och energi i maten de äter.
Varningssignaler
En ortorektiker:
- undviker fett och/eller kolhydrater.
- tycker själva att de kan allt om näringslära (även om de, från en utomståendes perspektiv, verkar ha tappat proportioner och balanserat tänkande kring mat).
- vet ofta exakt kaloriinnehåll i de flesta livsmedel.
- tränar extremt resultatinriktat, ofta med fokus på maximal fettförbränning.
- blir fixerad av sin egen kroppsvikt.
- har tvångsmässigt "nyttighetsätande" och kompensatoriskt beteende, som till exempel "äter jag den här glassen måste jag springa en timme på löpbandet".
- blir orolig och får ångest om han/hon inte lyckas äta eller träna som man tänkt sig.
- har svårt att äta tillsammans med andra. Undviker ofta sociala sammanhang som innebär middagar eller annat ätande och drickande tillsammans med andra (på grund av risken att inte kunna kontrollera sitt matintag).
Personer med ortorexi upplevs ofta som att de har kontroll, är karaktärsfasta och verkar leva ett sunt liv. Deras livsstil kan till och med verka hälsosam enligt dagens kroppsideal.
De drabbade kan dock uppleva att deras mat- och träningstänkande upptar all tankeverksamhet och hindrar dem från att leva ett normalt liv. Även om de försöker vända sitt tankemönster och beteende har de svårt att göra det på egen hand.
Att ta sig ur mat- och träningstankarna
Ett första steg att inse att man har en ätstörning. Därefter är det viktigt att våga berätta om sina problem för någon man litar på, en vän eller nära anhörig. Den personen kan sedan fungera som ett stöd i processen att ta sig ur mat- och träningstankarna. Som ett tredje steg bör man vända sig till psykolog, läkare och/eller dietist för professionell hjälp.
Det är dock svårt att få skräddarsydd behandling för ortorexi, eller annan UNS -ätsötrning, genom traditionell sjukvård.
Här finns hjälp
Begreppet ortorexi faller än så länge utanför ramen för diagnosticerade ätstörningar och finns inte med i diagnosmanualen DSM-IV (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) annat än som UNS-ätstörning.
Men genom kontakt via vårdcentral/husläkare kan man ändå se till att få lämplig vård, till exempel remiss till psykolog, läkare eller dietist med specialinriktning på ätstörningar.
Man kan också på egen hand ta kontakt med privatpraktiserande psykologer, dietister och specialmottagningar (privata hälsocenter) med specialinriktning mot ätstörningar.
Kontrollera bara att den hjälpinstans du vänder dig till är seriös och har välutbildad, helst legitimerad, personal.
Framförallt kan KBT (kognitiv beteendeterapi) hjälpa till att bryta destruktiva och orimliga tankemönster.
Farlig inkörsport
UNS-ätstörning och Ortorexi kan ses som inkörsport till mer allvarliga och svårbehandlade sjukdomar som anorexia och bulimi. Att tidigt ta tag i en UNS-ätstörning och vända den onda cirkeln kan därför rädda liv.
Ortoroxi
Ortorexi betecknar en fixering vid en "hälsosam" livsstil, präglad av tex överdriven träning och nyttigt ätande. Ortorexi har likheter med och överlappar till viss del med äs, framför allt Anoroxia nervosa men är mera att betrakta som ett överdrivet uttryck för rådande samhälleliga trender och värderingar. En ortorektikers mål är att vara den ultimata hälsosamma människan.
Begreppet ortorexi myntades av den amerikanske läkarenSteven Bratman i slutet av 1990-talet. Han åsyftade personer som hade fastnat i ett tvångsmässigt "hälsosamt" och oftast, men inte alltid, fettsnålt ätande och som ägnade sig åt överdriven fysisk träning.
- ”Where the bulimic and anorexic focus on the quantity of food, the orthorexic fixates on its quality”.- Steve Bratman
Själv var Bratman kock då han började uppmärksamma människors olika krav på kost. Nu praktiserar han alternativ medicin och efter insikten i hur besattheten i kost och träning, hälsa, kan påverka en människas liv är han inte lika troende i alternativa dieter för att bota sjukdomar.
Vad känner en föredetta anoretiker?
Frihet.
Tapperhet.
Stolthet.
En känsla av att vara sitt eget
Det är viktigt du finns där för henne
Film om livet med en ätstörning
Skönhetsfläckar
Diane Israel var toppatleten som sprang maratonlopp och tävlade i triathlon. När hon var 28 år kollapsade hon pga undernäring. Här berättar hon sin egen historia, sammanflätad med en kultur där självdestruktiva beteenden blivit ett ideal.
I denna prisbelönta dokumentär utforskar fysiologen Diane Israel det amerikanska idealet om smalhet, skönhet och fysisk perfektion. Här berättar hon om sin barndom, om sina kontakter med andra atleter, fotomodeller och bodybuilders, och om en kroppsuppfattning som många gånger visar sig vara destruktiv.
Den tidigare triathlon-mästaren berättar öppenhjärtigt om sin egen kamp mot ätstörningar och träningsberoende, samtidigt som hon försöker komma till rätta med den ohälsosamma fixeringen vid självdestruktiva skönhetsideal.
"Det som känns inuti,syns utanpå"
Många tonåringar, och framförallt unga tjejer, mår allt sämre. Det visar sig bland annat i att fler tjejer skadar sig själva på olika sätt - de skär sig eller får ätstörningar. Men det finns hjälp att få.
– Att skära sig har blivit ett igenkännbart sätt för unga tjejer att uttrycka att de mår dåligt, säger forskaren Anna Johansson, till Göteborgs-Posten, som låtit genomföra en stor ungdomsenkät.
Platser som du kan få bukt med dina problem är:
BUP
Psykologer
BRIS
Ring 118 118 för att få din närmasta plats angiven där du bor.
-Hur ska jag hjälpa min kompis som har anorexia?
Svar:Hon behöver proffisionell hjälp, det ända du kan göra är att finnas där för henne. Ofta inser inte en anoretisker att de har problem, de förnekar ofta hela situationen. Tjata inte på henne om vikten , ring till en klinik som behandlar ätstörningar och få henne inlagd.Hon kommer inse en vacker dag att det var det bästa som hänt henne. Ingen är värd att leva med en sjukdom , speciellt inte en sjukdom som snor hela ens liv.
Capio cityklinik är en av Sveriges största kliniker som behandlar ätstörningar. Du hittar dessa i Varberg, Stockholm och Malmö. Ring och be om stöd och råd
Stockholm: 08-590 009 60.
Varberg: 0340-48 32 00.
Malmö: 040-35 00 30
Dikt en läsare skickade in.
Det finns INGET positivt med att få anorexi eller att banta överhuvudtaget. Man blir INTE lyckligare av att vara smal, även om man tror det i början. Det är anorexin första falska övertygelse. Men det är tvärtom. Ju mindre vågen visar desto mer fast är man i anorexins grepp och desto dåligare mår man, både själsligt och kroppsligt.
Att leva med anorexi är som att vara instängd i ett fängelse, där murarna består av fasta övertygelser. Tunga, svarta sanningar som känns omöjliga att rubba.
http://anorexiaalex.bloggo.nu/
"När man ska gå upp vikt, fortsätter vikten bara uppåt, slutar den aldrig ?"
Vi har svaren på dina vanliga frågor.
- Fortsätter vikten bara uppåt när man ska gå upp i vikt frpn undervikt?
Nej det gör den inte, förutsett att du tuggar, sväljer och känner mättnad. Till en början när du skall gå upp i vikt får du näringstillskott, dvs överskott av kalorier. Det är dessa du går upp i vikt av. Alla kroppar har dessutom en "daterad" siffra att ställa sig in på och som är indivduell.
-Jag blöder ofta näsblod, vad beror detta på?
Du lider förmodligen av Järnbrist. Köp extra tillskott av järn på apoteket, eller är järnrik föda. Tex blodkorv.
-Varför tappar jag håret nu när jag börjar äta?
Kroppen fungerar på så vis att det du äter nu påverkar kroppen om ca tre månader. Förmodligen har du svält dig så pass länge. Kroppen spar även på allt när den behöver. Får kroppen mat behöver inte längre kroppen rasonera längre.
Alla säger att jag är för smal men själv tycker jag bara att jag blir fetare ju smalare jag blir.
Din hjärna är under svält och ditt sinne förändras. Sluta titta i spegeln, ta ett foto istället.
vad säger detta idealet just dig?
Numera har alltfler magra kändisar belyst av strålkastarljuset och alltfler unga tjejer tar efter.
Size ZERO är 2000-talets nya utryck. En svärm av ätstörningasoffer har svept landet över och skapat stora rubriker. Frågan vi alla ställer oss, vad skall få vara okej?
Dina tankar styr dig
Du kan börja dividera med dig själv, dra fram klockan en timme var dag då du skall äta din lunch. Du märker inte vad omginingen ser, en mager flicka som endast vill sitt "bästa".
En ätstörd människas tankemönster:
Kan vårt smala kroppsideal ge ätstörningar?
Om man jämför bilder av skönhetsdrottningar från förr och nu, så ser man att de bara blir slankare och slankare för varje år. Filmstjärnorna i 40- och 50-talsfilmerna är mycket rundare än filmstjärnorna i dagens filmer. Det utseende som ansågs normalt för 40-50 år sedan förekommer sällan i reklam och film idag. Fotomodeller idag har högst onormala kroppar. För att bli så smala, som skönhetsidealet kräver av dem, tvingas de att svälta sig själva och ständigt gå omkring hungriga.
Vanliga kvinnor känner ett krav på sig att vara likadana som fotomodellerna, att vara lika smala. Därför blir det bara fler och fler kvinnor som får problem med ätandet. Anorexia börjar ofta i ett försök att bli smalare. Bulimia nervosa utvecklas när den drabbade individen inte orkar hålla igen på mat längre.
I reklam och marknadsföring dominerar mat med koncentrerat innehåll av fett och socker. Sådan kost är också ofta mycket lättare att få tag på, den säljs t. ex. i kiosker. Äter man mycket sådan mat blir man lätt överviktig.
En människa kan få problem med självbild och ätande genom de ideal som reklam och massmedia sprider. Behovet av att tvinga sig själv att svälta bidrar till ätstörningar. Många unga kvinnor, som har en normal kroppsform, har föreställningen att de är överviktiga och bantar trots att bantningen bara är skadlig för dem.
Man kan jämföra med skönhetsidealet i det gamla Kina, där man lindade fötterna på små flickebarn för att de inte skulle få för stora fötter. Dessa kvinnor blev invalider som inte kunde gå och leva normalt. Allt för att ett orimligt skönhetsideal med krav på små fötter tvingade på dem lindorna. Likadant är det idag. Sjuka fotomodeller, som stympar sig själva genom att inte äta tillräckligt, görs till ideal.
Fråga dig själv vilken typ av människa du trivs bäst tillsammans med? Är det den som pressat sig själv till ett "perfekt" yttre, eller är det en som är varmt levande, som sätter livet före perfektionskraven?
Speciellt unga kvinnor försöker späka sig själva till en onormalt smal kropp. Skönhetsidealen bidrar till ett förtryck av kvinnor. De bantar och svälter sig i stället för att äta sunt och riktigt och få en vackert rundad kroppsform. Det är normalt att kvinnor är lite rundare än män. Hormonspelet i kvinnokroppen fungerar bäst om cirka en fjärdedel av kroppsvikten består av underhudsfett.
Vi här på min blogg föredrar ett sunt förnuft samt en sund kropp.
Då
Nu
Birgitts frågehörna.
Jag lider av hetsätning, speciellt på kvällarna. Jag äter lagom mycket under dagarna, men jag vet att på kvällarna, när jag äter kvällsmat, är det kört: d.v.s. jag proppar i mig allt som jag har hemma: mackor, glass m. m. Jag äter fast jag är proppmätt, trots att det inte är gott till slut. Ändå ska jag ta lite extra. Jag kan inte lösa detta själv utan behöver hjälp. Jag har varit med i Viktväktarna och gått ner ca 10 kg, och jag blev som en ny människa och mådde jättebra. Men även under denna tid tog jag mig hetsätardagar då och då. Då gick jag och köpte hem allt, lika med godis, bullar, kakor, mackor och så satte jag mig och ÅT! Men sedan kunde jag hålla mig i veckor tills nästa gång.
Det är inga problem att tacka nej till fikabröd vid kaffebordet eller när jag är borta eller under dagarna. Då fungerar mitt förnuft. Men på kvällarna är jag en annan.
Nu håller jag helt på att spåra ur, d.v.s. jag äter varje kväll. Sedan går jag och lägger mig och sover för att slippa ångesten. Varje morgon tänker jag: ”Idag ska jag skärpa mig.” Och nu är jag på väg upp i vikt igen. Mitt liv kretsar kring mat. Jag aktiverar mig under kvällarna, men tillfällen att äta finns ändå alltid. Jag vore mycket
Du skriver att på dagarna fungerar ditt förnuft, men på kvällarna är du en annan. På kvällarna är du antagligen trött och stressad. Därför är det bra om du kan utnyttja dina förnuftiga dagstimmar till att planera dina kvällar så att minsta motståndets lag på kvällen blir att äta klokt.
När du äter kvällsmat proppar du i dig allt som du har hemma, mackor, glass m. m. Ha i så fall inte mackor och glass och annan fettbildande och ohälsosam mat hemma. Se till att du har ingredienser till en stor och god sallad, så kan du sitta och äta länge och gott utan att det är fettbildande och skadligt för din kropp.
En hetsätare ska inte börja med att försöka gå ned i vikt. Det kommer bara att förvärra hetsätningen. Utan din första stora uppgift är att skaffa dig sunda, hälsosamma och vettiga matvanor. Gör du det, kommer vikten ändå gå neråt till en nivå som passar din kroppskonstitution.
Du skriver också att du äter och sover för att slippa ångesten. Alternativet till att döva sin ångest är att känna sin ångest. Den kan innehålla viktig information som du kan behöva för att göra riktiga bedömningar i livet. Bli nyfiken på vad som kommer att komma fram av känslor och idéer om du avstår från att proppa i dig mat. Lägg dig på sängen och rikta uppmärksamheten inåt. Var modig! Det du får fatt i är kanske inte behagligt. De obehagliga känslorna brukar klinga av efter ett tag och efteråt har man fått nya insikter och mår i allmänhet bättre.
Bulemi test
Ägnar du en stor del av dagen åt att tänka på mat såsom när, var och vad du ska äta?
Ja, ofta
Ibland
Nej
Äter du märkbart mer eller mindre när du är upprörd, arg eller emotionell?
Ja, ofta
Ibland
Nej
Använder du dietmetoder ofta så som att drick/äta vissa maträtter, dietpiller mm?
Ja
Ibland
Nej
Använder du laxermedel, urindrivande, spyr upp maten eller tränar för att bli av med det du nyss ätit?
Ja
Ibland
Nej
Håller du reda på hur många kalorier, fett mm du får i dig varje dag?
Ja
Ibland
Nej
Blir du störd och stressad av att folk kommenterar din vikt?
Ja
Nej
Undviker du att äta inför andra?
Ja
Ibland
Nej
Läser du mycket om olika viktnedgångsmetoder?
Ja
Nej
Blir du ofta upprörd eller arg på dig själv, eller känner skuld efter du ätit?
Ja
Ibland
Nej
Undviker du att gå på fester eller sociala tillställningar om du vet att det serveras mat?
Ja
Ibland
Nej
Blir du upprörd om du går upp några kilon eller om du väger över din ” ideal ” vikt?
Ja
Nej
Tror du folk kommer tycka om dig mer eller att du skulle bli mer populär eller att du skulle prestera bättre om du nådde din idealvikt?
Ja
Nej
Har din familj eller vänner, arbetskollegor m.fl. uttryckt oro över dina matvanor?
Ja
Ibland
Nej
Om du var själv och fick en hel tårta skulle du då äta bara en bit?
Ja, jag skulle stoppa
Nej, jag skulle ha svårt att stanna upp
Tränar du för att du tycker det är kul eller bara för att bli av med kalorier eller gå ner i vikt?
Ja
Ibland
Nej
När du äter har du då speciella rutiner eller ritualer som att äta maten på ett visst sätt eller i en viss ordning mm?
Ja
Nej
Tuggar du maten för att sedan spotta ut den eller tuggar du ofta tuggummi för att bli av med din hunger?
Ja
Nej
Tittar du ofta i spegeln eller i skyltfönstrens reflektioner för att se om du ser tjock eller smal ut?
Ja
Ibland
Nej
Jämför du dig själv med andra runt omkring dig eller i tidningar och tv?
Ja
Ibland
Nej
När du läser om ätstörningar känner du då igen dig själv i vissa grejer? ta bort
Ja
Ibland
Nej
När du väljer att äta eller att inte äta får du en känsla av kontroll och makt då?
Ja
Ibland
Nej
Finns det en historia av ätstörningar i din familj, eller ägnar sig din familj åt att övervaka allas vikt, mat intag mm?
Ja
Nej
Känner du att du tappat kontrollen över ditt ätande eller att dina ätrutiner upptar orimligt mycket av din tid?
Ja
Nej
Får du 60 % ja, ligger du i riskzonen!
Är du i riskzonen?
Ett bra test är att räka ut ditt BMI.
Testen är inte rekomenderat för triggning!
http://www.markazits.com/diet/bmi.php
Matschema
Ibland kan det vara svårt att veta hur mycket eller vad man skall äta när man har problem med maten.
Här är ett matschema som ger dig alla de viktiga näringsämnen. Du behåller din vikt men går ner som överviktig. 
Frukost: två smörgåsar, 2 tsk smör, två sorters pålägg, en grönsak
2 dl fil/yoghurt/mjölk
1 dl mûsli
Lunch: 3 potatisar/3 dl kokt ris/pasta. 200 gram kyckling/fisk/kött. En handfull grönsaker. 1 glas vatten
Mellanmål: En smörgås, 1 tsk smör, ett pålägg, en grönsak. Ett glas mjölk/ Juice.
Alternativ 2 dl youghurt 1 dl mûsli.
Middag: 3 potatisar/3 dl kokt ris/pasta. 200 gram kyckling/fisk/kött. En handfull grönsaker. 1 glas vatten
Kvällsmål: En smörgås, 1 tsk smör, ett pålägg, en grönsak. Ett glas mjölk/ Juice. Alternativ 2 dl youghurt 1 dl mûsli.
